På hemresan gjorde vi ett kort stopp i Tjällmora,
dels för att träffa Anders, men även säga farväl till Tjällmora. Det blev
både snabbkaffe och kräftfiske.
|
 |
| Trevligt att träffa släkten tyckte nog Anders. |
 |
| Barnen drog ner till bäcken.
|
 |
Här skall finnas kräftor?
|
 |
| Titta där, säger Erik. |
 |
| Undrar om de bits? |
 |
| Peta med en pinne är inte farligt. |
 |
| Viktor testar. |
 |
| Där är en kräfta, säger Erik. |
 |
| Kan vi få upp den? |
 |
| Viktor ger upp.... |
 |
| ....men Erik ser något. |
 |
| Jag ser en kräfta, ropar Selma och Erik pekar. |
 |
| Vi ger upp, vi vågar ändå inte ta i dom. |
 |
| Det är något särskilt med Tjällmora..... |
 |
| ....men det är sista gången vi är här, suckar
Ingrid. |
 |
| Kaninen har utvandrat från Ingarö |
 |
| Titta! Karin var djärv....... |
 |
| ......och gjorde vad ingen annan vågade.... |
 |
| ....fångade en kräfta med fingrarna. |
 |
| Kräftan ser litet förvånad ut över all uppmärksamhet. |
 |
| Anders matade den med en träpinne och Isak skrattar gott, men ingen
vågade ta i den. |
 |
| Det blev ett härligt minne av Tjällmora: släktträff,
kaffe och kräftfångst. Tack Barbro för att vi fick titta in. |