Mina mors historia


Birgit Erika Maria Norrman föddes i Uppsala den 16 januari 1907
Barndomen. Min mor Birgit Erika Maria Norrman föddes i Uppsala den 16 januari 1907 Morfar, Gustav Eugen Norrman, var då rektor för Fjellstedska skolan på Östra Ågatan 6, Uppsala – ett läroverk i internatskoleform, som förberedde pojkar inför prästyrket. Mamma var nr 2 av 3 flickor Norrman. Äldst var Elisabet, född 1905 och yngst Margareta född 1910. Mormor Maria f. Johansson var lärarinna i Magdeburgska flickskolan, tvärs över Fyrisån. Hemmet var mycket gästfritt och ständigt hade man några av ”gossarna” på kvällsmat och samtal. Mamma hade en kärleksfull och ljus barndom. Hon berättade ofta om jularna, som firades tillsammans med morföräldrarna Johannes och Gabriella Johansson samt morfars syster ”faster Maja”, som också var lärarinna i Uppsala. Somrarna tillbringade man delvis i skärgården i sommarhuset Solberga med närhet till kusiner, med bad, båtturer, lekar mm. Man for också upp till Jämtland en del år och bodde då på pensionat. Öland var en annan sommaridyll som man besökte. Skoltiden: Mamma gick först i privat ”småskola”, senare Magdeburgska flickskolan, där hon tog studenten. Hon hissades och bars i triumf av några raska gossar, bl a en som hette Karl-Gustav Rylander och kom från Stockholm, men som läste teologi i Uppsala och som ingick i flickorna Norrmans kamratgäng. Denne Karl-Gustav, Kåge kallad, blev senare Bibbis make och min far. Mamma var språkintresserad och började läsa tyska vid Uppsala universitet. Men kärleken till Kåge växte och år 1927 förlovade sig mor och far och mamma började då förbereda sig för ett liv som prästfru. Hon avslutade tyskstudierna och började på Fackskolan, där hon lärde barnavård, storhushållning, vävning mm. Parallellt med detta tog hon pianolektioner och tjänstgjorde som söndagsskollärare. (Pappa brukade skämtsamt säga att han räddade henne från en misslyckad akademisk karriär). År 1930 i februari gifte sig mor och far i Trefaldighetskyrkan i Uppsala. Bröllopsresan gick till Högboda, där pappa då fått tjänst som komminister. Detta var ett helt nytt liv för stadsborna Birgit och Kåge. Högboda prästgård var ett stort rödmålat 2-våningshus lång från någon stad. I Boda församling verkade mor och far under 6 år. De hade ett mycket öppet hem. Man hade barn-och ungdomsarbete hemma i prästgården, man höll sammanträden, syföreningar och bibelstudier . Talrika var de besök man fick av nära och kära från Uppsala och Stockholm.
Barnen
I Boda föddes deras första barn, lilla Kerstin. Kerstin föddes den 12 juni 1932 och var fars och mors ögonsten. 1935 väntade mor så barn igen och den 29 september föddes Karl Göran Olov. Lilla Kerstin hade väntat och längtat efter ett syskon, men en vecka före Görans ankomst dog Kerstin i lunginflammation och krupp. Inga antibiotika fanns ju på den tiden. Det var, trots ett nytt litet barn, en svår tid att komma igenom. Far och mor ville gärna komma lite närmare Karlstad och far sökte och fick en kyrkoherdetjänst i Alsters församling utanför Karlstad 1936. Där följde många slitsamma, men lyckliga år. Prästgården Bäckelid låg c:a 12 km norr om Karlstad, några kilometer från Alsters kyrka. Den 14 juni 1937 föddes så barn nr 3, Ingrid Margareta. Bäckelid var alltså mitt första hem. Året därpå – 1938- ansågs prästgården vara hälsovådlig för små barn. Göran hade upprepade luftvägsinfektioner och med tanke på Kerstins svåra lunginflammation som ledde till hennes död rekommenderade läkare familjen att flytta. Vi fick tillfällig bostad hos mors och fars goda vänner, Ketty och Ernst Nisser på Alstrums gård. Man sökte efter en bostad åt oss där även pastorsexpeditionen skulle kunna ligga och fann Bäckaholm som inköpts av stinsen på Ulvsby station, Ivan Andersson, inför hans pensionering, som låg många år i framtiden. Bäckaholm blev vårt barndoms paradis. Rinnande vatten fanns i köket, där en pump fanns. Utedass låg i en röd länga på tomten där också hönshus, vedbod och cykelbod fanns. Tomten var stor med en härlig park och runt om tomten rann en (på våren) yster bäck. Där föddes 1940 Barbro Marianne och 1944 Karin Birgitta. Det var en obekväm situation ibland – pastorsexpeditionen låg en trappa upp och var samtidigt mors och fars sovrum och där skulle alla besökare komma för ärenden till prästen. Vi hade hembiträde de flesta åren och hon fick bo i ett hyrt rum i en granngård. Men vi barn hade en härlig uppväxt i en fantastisk miljö. Många läger hölls i parken och vi fick vara med i tävlingar och lekar. Många var de gäster som kom ut från stan (Karlstad) för att njuta av lantluft och mor och far var oerhört gästfria. I vårt hem hölls dop, vigslar och allehanda församlingsarbete. Alltid skulle det bjudas på förplägnad. Mamma blev angripen av Raynaulds sjukdom, en bindvävssjukdom som förstörde hennes fingrar. Ständig värk och ständiga varbildningar blev för henne ett svårt lidande. Meningen var att en ny prästgård skulle uppföras. Detta blev dock skjutet på framtiden, då kriget kom emellan. 1947 i maj månad var emellertid nya prästgården klar för inflyttning. Vilken lycka. Badrum, varmt och kallt vatten, stora utrymmen. Men: Mamma hade drabbats av livmodercancer 1946 och fick genomgå flera operationer. Den hade spridit sig till äggstockarna och under lång tid behandlades mamma vid Jubileumskliniken i Göteborg med radiuminlägg. Detta var en svår och orolig tid för pappa. Hembiträden i all ära, men solen i hemmet – mamma - fattades oss alla. Mamma tillfrisknade och fick fortsätta sitt verk som maka, mor och prästfru. Vi tillbringade många somrar uppe i Bjästa hos prästfamiljen i Nätra församling, moster Gitta (Margareta) och morbror Erling och deras 5 barn, Leif-Erik-Gunnar-Inger och Birgitta. Vilka härliga minnen vi har därifrån. Lek och allvar. Mycken gemenskap. Turer ut till öarna – Ulvön, Trysunda, Strängön mm. Bad i ån bland stockarna. Vi vistades en del somrar i olika sommarstugor vid sjön Gapern, vi for till västkusten och Träslövsläge, vi var sommaren 1941 i Dalarna tillsammans med vår mormor, moster Bet, familjen Lundkvist och barnflickan Ylva. Trofasta tant Kerstin skötte hushållet. Mormor Maria i Dalarna sommaren 1941 med Ingrid, Göran och Leif. Herrarna, dvs Kåge och Erling, samt moster Beth gav sig ut på en cykeltur Siljan runt medan mammorna, Gitta och Bibbi fick sköta barn och hushåll tillsammans med tant Kerstin och barnflickan Ylva. Så var arbetsfördelningen på den tiden. Vi barn hade härliga somrar. Mycket bad, lek och glädje. Värme och trygghet präglade våra liv. Det kan vi inte vara nog tacksamma för. En god start på livet. Vårt hem var ständigt öppet för människor som behövde ett samtal, en kaffestund, gemenskap. Minns många musikstunder, då goda vänner från stán besökte oss, man spelade och sjöng. Husandakten var mor och far noga med. Bordsbön, morgonbön och inte minst aftonbön. Detta ingav trygghet. 1962 flyttade mor och far till Östra Fågelviks församling. Den stora pastoratsregleringen trädde i kraft 1:a januari det året. De trivdes gott även där och fick snart goda vänner i församlingen. Det blev pappas sista prästtjänst. 1968 pensionerades han och 1969 17 juni slutade far sina dagar. Mor och far hade då bott ett år i sitt nya hem på Häljebolsgatan. Mamma bodde kvar c:a 10 år, men flyttade sen in till Östra Kyrkogatan 6 och fick där en trivsam 3-rumslägenhet i ”prästhuset”, där flera goda vänner redan bodde. 1984 flyttade mamma sen till oss här i Västra Husby till stor glädje för vår familj. Mamma dog 17 augusti 1985 och begravdes bredvid pappa på Alsters kyrkogård under stor uppslutning av gamla församlingsbor , släkt och många goda vänner.