Folkrace i Valdermarsvik 2018


Mycket får man vara med om då man nått över de 80.  Ingrid och jag var med på folkrace-tävling i Valdermarsvik. Ett av våra barnbarn, Hugo, tävlade. Bilarna ser ut som skrutt, så det är ingen skönhetstävling. Den snabbaste och den som knuffar bäst vinner. Kraftfulla truckar plockade bort dem som inte hängde med utan hamnade i terrängen. Därför fick många ett snöpligt slut i denna tuffa sport. Men Hugo klarade sig galant så långt som jag förstod.
Mycket motorfolk hade samlats.
På tryggt avstånd från banan satt man i grupper med fikakorgar.
Lasse hade fullt jobb att serva med god hjälp av Jontes pappa. Har han skruvat bort hjulen?
Här i depån är Lasse boss.
Hugos bil nummer 15 med svenska flaggan på taket, men han är inte sverigedemokrat för det..
Start så det ryker och brummar.
Lång kö av "vackra" bilar väntar på sin tur.
Lasse lämnar depån för en stund.
Hugo klar.
Hugos bil nr 15 med svensk flagga på taket.
Det går så det ryker.
Här är det lugnt.
Syster och mor älskar denna sport.
Jag skall köra folkrace, när jag blir stor, säger Vera. Inget för tjejer, tycker brorsan.
Så där kan det gå om man har otur, men det var inte Hugo.
Litet kaffe smakar gott tycker farmor och mormor.
Nästan hela Hugos släkt var med.
Vera stoppar munnen full av mammas goda bullar.
Vilken är vackrast, men det är ingen skönhetstävling.
Tre generationer, lika tjusade av folkrace.
Är vi inte vackra. Jo, visst är ni det!
Ingmari har med sig Karl Oscar, som hon sitter på ibland.
Pelle och Jenny bor nästan här, i flott husbil..
Lasse har redan bytt hjul?
Vad ser pappa på sin Iphone, tro. Fotboll, förstås!!!

Klicka på bilden så kör Hugo så det ryker!