Ännu fler i släkten samlas hos
Elisabet och Krister. Här blir det vit gröt, skinkmackor och mycket annat gott.
Även andlig spis: man sjöng julsånger och gammelmorfar läste
julevangeliet.
|
 |
| Krister hade tänt välkomstbrasa. |
 |
| Och månen lyste genom syrenträdet.
|
 |
Nu var hela familjen Roos med |
 |
| Vad heter dessa vackra flickor, jo, Agnes, Selma och
Ingrid. |
 |
| Här fanns mycket gott att äta. Hur kan man, jo, på
julafton. |
 |
| Trappan nästan klar med
provisoriskt räcke. Här älskade barnen att smyga ner. |
 |
| Vilken fin docka jag fått, säger Siri. |
 |
| Vera leker med sin bästa kompis, pappa. |
 |
| Ännu en gång langar man in, hur kan man? |
 |
| Fast jag väntar på tomten igen, säger Siri. |
 |
| Och här kommer han ju med buller och bång. |
 |
| Stilig är han, men Tilda-Li är livrädd. |
 |
| En riktig tomte, tycker Vera, men Hugo ser lurig ut,
kan det var storbrorsan? |
 |
| Kom du Vera, jag är inte farlig, säger tomten |
 |
| Oj, vad många ni är, säger tomten, skall mina
klappar räcka, månne? |
 |
| Den är nog till mig, tänker Selma |
 |
| En bok, det var inte så spännande, tyckte Hugo. |
 |
| Fast det var ju Sune, och du är snart i Sunes ålder,
och läsa bör du, tyckte mamma. Morfar förstår dig, för han fick en gång, när han
var i din ålder, ett par långkalsonger. Och det minns han än. |